...var en resande farmor. Hon följde med farfar, som jobbade på båt, jorden runt många gånger. Under hennes resor började hon samla på snäckor och hennes snäcksamling gav hon till mig. Den har varit bortglömd i många år, tills i somras då pappa kom med den till mig.
Snäckorna ligger nu i en glasburk och är väl synliga, istället för en rostig plåtburk i ett garage. Sjökorten är från ett loppisbesök och glasburken är från Änglarum i Kil.
Bland snäckorna hittade jag en liten påse och i påsen denna lilla lapp och i lappen denna lilla snäcka. Det står något på latin tror jag...
...jag ska vårda samlingen ömt, och kom i skrivande stund på att jag själv ska lägga i en lapp om min farmor Linnèa.
Med havets brus i fantasin och en snäcka i handen, säger jag TACK farmor!
...Linda...
3 kommentarer:
Men så intressant, något som din farmor har samlat på och den finns kvar.
Det var väldigt vackra snäckor och fina bilder med sjökorten, symboliserar resandet och samlingen så fint.
Vilket fint minne.
Lena
Love your blog! and the photos on shells. I'll add you to my favourite blog list, ok?!
Thanks for visinting my blog and for your kind words. can't wait to see new photos and posts from you! have a sunny week,
Rosa
Skicka en kommentar